Foto: Jon Saalbach.

Fredagskvällens visning av den totala månförmörkelsen blev en av de mest välbesökta visningarna någonsin i observatoriets drygt 40-åriga historia. Till viss del berodde detta säkert på det stora massmediala intresset, både nationellt och lokalt.

Månen skulle inte gå upp förrän kl 21.15 men redan vid 19.30 tiden anlände de första besökarna, kanske för att få en bra utsiktplats. 

Strax efter kl 20 var många på plats och vi fyllde direkt vår lilla föreläsningsal till bristningsgränsen. Peter Linde presenterade kvällen varefter Tomas Diez berättade om vår verksamhet och Erik Johansson gav ett miniföredrag om vad en månförmörkelse egentligen är. Olle Frykstam hade sin egen berättelse specialgjord för barnen.

Under tiden strömmade fler besökare till - det blev att upprepa informationen med tre fulla hus innan det var dags att på allvar spana efter månen. Vi befarade ett kaos på de mycket begränsade parkeringsytorna som finns tillgängliga. Men med benägen hjälp från oss tycktes alla kunna hitta någonstans att ställa sin bil utan att vägen upp blev fullständigt blockerad. 

Ett tiotal av våra medlemmar var på plats och fungerade som funktionärer.  Vi hade flera bemannade teleskop förberedda, dessutom kom några ur allmänheten med egna instrument. Tidigast på kvällen kunde solen beskådas genom vårt speciella solteleskop. När skymningen började falla blev först Venus och sedan Jupiter målen för våra teleskop. Efterhand som mörkret tilltog kunde Kjell Westman ställa in vårt 35 cm teleskop även på Saturnus. Kön till hans visning var kanske 20 meter...

Intresset från massmedia var fortsatt stort. Både svt.se och ExpressenTV intervjuade Peter Linde live via Skype. 

Målet för kvällen - den förmörkade månen - lät dock vänta på sig. Det visade sig att horisonten var disig och det behövdes en hel  del tålmodighet. Det dröjde nämligen ända till ca kl 22 innan någon lycklig person blev den första att se den uppstigande, rödfärgade och förmörkade månen. Det höjde den redan goda stämningen ytterligare. På plats var det nu så många besökare att våra gräsytor knappt räckte till - ännu mindre våra förberedda stolar.   

Kl 22.35 kom dessutom ISS, den internationella rymdstationen på besök. Under fem minuters ljusstark passage blev den mycket uppmärksammad och beundrad. Vid 23-tiden hade den förmörkade månen nått tillräckligt högt över horisonten för att man  också tydligt kunde se Mars, som just nu också är ljus eftersom den befinner sig som närmast jorden. En av besökarna, Monica Marto, tog bilden till höger, med både måne, Mars och ISS.

Successivt kunde alltså månen beundras, efter kl 23 blev den ju dessutom ljusare allteftersom att månen rörde sig ut ur jordskuggan. 

Det blev en kväll att minnas, både för våra entusiastiska besökare och för våra uttröttade men nöjda funktionärer. 

 Övriga foton: Eva Dagnegård och Peter Linde.