Tvillingkvasaren är markerad med röda streck. Fotot är en kombination av 10 separata 60 sek exponeringar. En av dem innehöll spåret av en satellit. Till höger i bildens underkant syns delar av galaxen NGC 3079. 

Observationen

Den 11 mars klarnade himlen äntligen upp för första gången på länge. Daniel Mena från Kullagymnasiet i Höganäs hade väntat på att få chansen att försöka genomföra en observation till sitt gymnasieprojekt. Det handlade om den s k Tvillingkvasaren, det först upptäckta (1979) exemplet på gravitationslinsning. 

För ett amatörobservatorium är detta en tämligen stor utmaning. Objektet är av magnitud 17 och de två bilderna av kvasaren ligger bara på 6 bågsekunders avstånd från varandra.

Denna kväll blev dock förhållandena mycket goda. En klar och mörk himmel, med låg luftfuktighet, frånvaro av störande måne och ingen vind. Eftersom kvasaren dessutom ligger i Stora Björnen innebar det en hög höjd över horisonten, ganska nära zenit.

Daniel och handledare Peter Linde gjorde sitt bästa för att försöka hitta rätt område på himlen, vilket inte underlättades av att vårt fina fjärrstyrbara teleskop för tillfället inte var perfekt kalibrerat för att hitta på denna del av himlen.  Dessutom visar det sig att Stellarium-programmet inte återger stjärnor pålitligt under ca mag 16.

Nålen i höstacken bedömdes efter åtskilligt sökande ligga inom synfältet för teleskopets kamera. Vi tog 10 st 60 sekunders exponeringar. En närmare analys i efterhand visade att kvasaren faktiskt nätt och jämnt hade hamnat i synfältet. Som framgår av bilderna syns den dock tydligt och dessutom väl separerad.

Kvasaren

Tvillingkvasaren, med beteckningen Q0957+561, är ett exempel på s k gravitationslinsning. De två ljuspunkterna visar i själva verket samma objekt. Detta har fastslagits främst genom spektroskopiska studier som visar att de två kvasarbilderna har i det närmaste identiska spektra, bl a genom att de har samma rödförskjutning. Mätningar visar att avståndet till kvasaren var ca 8.7 miljarder ljusår när ljuset skickades ut. Exakt mellan oss och kvasaren ligger en massiv galaxhop på ett motsvarande avstånd av 3.7 miljarder ljusår. Hopens enorma sammanlagda gravitation kröker rumtiden i dess närhet och har linsande egenskaper. Det innebär att när kvasarens ljus passerar galaxhopen kan det delas upp i två delar som alltså tar olika väg fram till jorden och uppfattas som två olika objekt men således i verkligheten är ett och samma objekt.

Till höger ses en bild tagen med Hubbleteleskopet, som visar de två kvasarobjekten. Ett av de största linsande objekten, en jättelik elliptisk galax, syns som ett diffust rödaktigt objekt.

Avlägsna galaxer

Studerar man TBO-bilden närmare upptäcker man ett stort antal ljussvaga och suddiga objekt. Många av dessa är avlägsna galaxer. Ett exempel visas till höger, en okänd galax där vi troligen ser det samlade ljuset av flera hundra miljarder stjärnor. 

Tycho Brahe-observatoriet invigdes 1973. Otvivelaktigt är detta en av de märkvärdigaste observationerna som gjorts. Hittills.  

Mer information om Tvillingkvasaren hittar man på Wikipedia.