Under 2020 kompletterades vårt avancerade fjärrstyrda teleskop med ny utrustning som syftar till att underlätta användningen av teleskopet. Detta är en del av vårt arbete för att ge fler medlemmar möjlighet att använda teleskopet som hade kunnat  utnyttjas mer än idag. För att detta ska ske måste teleskopet vara så lättanvänt som det bara går och få bort faktorer som ofta leder till strul. Teleskopet måste alltid hitta det objekt man vill observera och kalibreringen måste vara mycket god för att kunna ta exponeringar upp till 5 minuter.

 

Under året köpte vi in en GPS modul, fokuseringshjälpmedel och en sk flatfältslampa. GPS modulen plockar automatiskt upp exakt tid och plats när teleskopet startas. Därmed slipper man knappa in denna information och potentiella problem med sommar/vintertid. Tack vare GPS modulen är det nu bara att slå igång två strömbrytare, vänta till det har startat upp och sedan är man klar att observera. Fokuseringshjälpmedel utgörs av en Bahtinov mask. Denna mask läggs ovanpå teleskopet dagghuv och har ett noga uträknat mönster som skapar ett diffraktionsmönster (se bild nedan). När strecket i mitten ligger är linjerat exakt i mitten av X:et har fokus uppnåtts. Det är en snabb och enkel metod. Tänk på att man behöva fokusera om mellan olika filter samt under kvällens gång.

 

Effekten av en Bahtinov mask riktad mot en ljus stjärna.

 

Slutligen köpte vi in en flatfältslampa. Flatfältsbilder är en av tre olika typer av kalibreringsbilder som bör tas. Den enklaste metoden är att ta dessa mot horisonten i skymning, men problemet är att man har ganska kort om tid och även måste passa en exakt tidpunkt för att ta flatfälten. Flatfältslampan läggs också ovanpå dagghuven och ger då en jämn belysning.

 

Flatfältslampan sätts på dagghuven.

Teleskop är en ganska krävande hobby som kräver mycket kunskaper, och kanske framförallt tålamod, envishet och problemlösningsförmåga. Det tog oss åtskilliga kvällar att komma till slutresultatet. Det började direkt med att GPS modulen krävde en uppdatering av mjukvaran i teleskopet stativ (som driver teleskopet). Dessvärre var vi tvungna att ge oss in i ett registreringsförfarande där man fick vänta en vecka på svar innan mjukvaran kunde laddas ner. Efter ett totalt misslyckat test av teleskopet visade det sig att GPS signalen inte hämtades upp med automatik vid uppstart – ett inte helt kristallklart menyalternativ fick justeras för att få detta på plats.

Då var det äntligen dags att sätta kalibrering i form av polinställning med en speciell rutin samt att göra en 3-star alignment rutin där man talar om för teleskopet exakt var dessa 3 stjärnor ligger. Efter kalibrering kan man få en rapport om stora dom kvarvarande felen är och återigen fungerade inte teleskopet bra. Efter dialog med tillverkarens support kompletterade 3-star alignment rutinen med ytterligare 10 stjärnor – både före och efter polinställning. Nu kändes det vi hade gjort allt vi kunde och allt verkade bra ute vid teleskopet. Men när vi satte oss framför datorn och kopplade upp oss via Stellarium var återigen allting helt av banan. Teleskopet pekade på fel ställe, och rejält fel.. Problemet var denna gång en inställning i Stellarium där man måste använda en sk epok som är här och nu.

 

Mission accomplished! Vi stängde ner allt och startade upp, och allting fungerade nu äntligen perfekt. Teleskopet pekar exakt där vi vill att det ska peka och vi kan utan problem ta långa exponeringar där teleskopet följer jordens rotation mycket exakt. Vi har därefter kört två gymnasieprojekt med samma goda prestanda på teleskopet.

Nästa steg (som har hindrats av pandemin) blir nu att kalla till en utbildning på fjärrstyrningen. Vi har ett ganska stort intresse från ett 10-tal medlemmar och ser fram emot att fler börjar använda teleskopet!