Sammanställning av Lars-Åke Truedssons 2433 observationer sedan 2001. Aktiviteten är mätt genom att bedöma antalet solfläcksgrupper och multiplicera med 10. Därefter räknas alla individuella fläckar och summan av dessa läggs till. Resultatet kallas även Wolftal eller Zürichtal. Vita prickar är individuella dagsobservationer, de röda kvadraterna representerar månatliga medeltal. Klicka på bilden för mer detaljer.
Under 2013 och 2014 observerade jag solen vid 260 tillfällen. Totalt sedan 2001 är det sammanlagt 2433 observationer. På bilden härintill ses jag och mitt Celestron 8 med ett metalliserat glasfilter framför korrektorlinsen.
Nuvarande solfläckscykel (nr. 24) har mycket lägre aktivitet än sina närmaste föregångare (dvs. cykel 22 och 23). Aktiviteten är den lägsta på ca 100 år.
Det är känt att sedan mitten på 1990-talet har magnetfältet i solfläckarna minskat och om styrkan blir lägre än 1500 Gauss kan solfläckar inte bildas. Därför förväntas nästa solfläckscykel (nr. 25) ha en ännu lägre aktivitet. (Kan ev. helt utebli!).
På denna länk framgår att solen t.o.m. kan vara på väg in i ett Dalton-liknande minimum. (Dalton-minimet var en kall period mellan 1790 till 1830 då solfläcks-aktiviteten var låg (dvs. solfläckscykel 4 till 7)).
På ovan nämnda länk jämförs nuvarande solfläckscykel (nr 24) med solfläckscykel 12 och som uppvisar stora likheter med solfläckscykel 24. Inledningsvis jämförde solfysiker solfläckscykel 14 med nuvarande cykel 24, men passar nu bättre in på cykel 12. Den andra toppen i dessa båda cykler är större än den första toppen. Detta framgår emellertid inte av mina mätningar av solfläckstalen i början av 2014, eftersom jag av vädrets makter inte givits möjlighet att observera speciellt mycket under årets första månader.
Officiellt anges att cykel 24 uppnådde sitt maximum under april 2014 enligt utjämnade månatliga medelvärden. Enstaka månadsmedelvärden visar dock maximum i februari månad men ger i den utjämnade blåa kurvan maximum i april enligt http://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progression. Den röda fortsättningen av kurvan är en förutsägelse hur man (dvs. bl.a. NASA) tror att solfläckscykeln kommer att fortsätta.
Cykel 24 inleddes med en exceptionell lång period utan solfläckar. Cykel 12 hade också en ovanligt lång och låg inledande solfläcksaktivitet. Dessutom avslutades cykel 12 med det hittills längsta noterade utvidgade solfläcksminimet, till och med längre än det som föregick cykel 24.
Dalton minimet föregicks av Maunderminimet som också var en kall period med mycket låg solfläcksaktivitet mellan ca år 1645 till ca 1715. Maunderminimet kallas också för ett förlängt solfläcksminimum.
En kraftig minskning i solens utstrålning inleddes ca år 2004. Liknande stora minskningar har inträffat omkring år 1600 före Maunderminimet och före Daltonminimet. Solaktiviteten var, som sagts, vid båda dessa tider låg. Det har visat sig att en fördröjning på omkring 11 år föreligger mellan förändringen i solstrålningen och temperaturen på jorden. Ref.: http://iceagenow.info/2014/06/global-cooling-imminent Är en ny liten istid på gång?
Ytterligare läsning (Global Cooling av Dr Gerrit J. van der Lingen) kan hämtas som ett pdf-dokument. Här framförs att dessa ständiga regn och översvämningar också förekom tidigare och under historisk tid. Frågan ställs om dessa regn och översvämningar är ett tecken på global nedkylning? Av artikeln framgår att det finns en koppling till solfläcksminima.
Solfläckstalet och olika solfläcksminima beskrivs på följande referens: http://sv.wikipedia.org/wiki/Solfläckar
På denna länk beskrivs solfläckar och även tidigare och historiska observationer av solfläckar. Det finns även en rekonstruktion av solfläcksaktivitet 11000 år bakåt i tiden. Vidare finns förklaring till varför solen är mer aktiv när det förekommer många solfläckar.
Lars-Åke Truedsson
