April är en månad för Mars, som lyser iögonfallande i söder mitt på natten. Planeten står som närmast jorden för i år 14 april och i ett teleskop kan man få syn på formationer på marsytan. Stjärnbilderna Lejonet och Björnvaktaren är framträdande på kvällshimlen, och kring 22 april kan vi se meteorsvärmen Lyriderna utan så mycket störande månljus.

Med våren kommer ljusa kvällar och allt senare nattmörker. Mörkrets fördröjs också av att vi nu har sommartid. När det väl mörknat (kartan nedan visar himlen i mitten av april omkring kl 22) ser vi lågt i väster stjärnbilderna Orion och Oxen, som under vintern dominerade natthimlen men som nu tar adjö för denna gång. Planeten Jupiter står i Tvillingarna, litet högre upp på himlen. Lejonet står i söder under kvällen och längre bort åt öster ser vi den rödaktiga Arkturus, som efter midnatt står högt i söder.

Norra galaktiska polen

På vilket håll ser vi egentligen ut i rymden en aprilkväll? Frågan är intressant och svaret säger oss en del om vår kosmiska omgivning. Efter att det mörknat en aprilafton ser vi nämligen, om vi står på en mörk plats, det suddiga vinter-gatsbandet lågt på den norra delen av himlen.

Detta stråk på himlen är helt enkelt vår ganska platta hemgalax Vintergatan som vi ser inifrån. Galaxen består av något hundratal miljarder stjärnor, men vi kan bara se en liten bråkdel av dessa och själva suddet i vintergatsbandet är stjärnor som ögat inte kan upplösa. Under april står således Vintergatan illa till på himlen, och högt på himlen i söder om kvällarna står istället den så kallade Norra Galaktiska Polen (NGP).

Denna tänkta punkt markerar riktningen rakt ut från Vintergatans plan och kring NGP är det alltså glesare med stjärnor än vad det är närmare vintergatsbandet. Själva NGP ligger i stjärnbilden Berenikes hår, bakom rumpan på Lejonet. Se kartan till höger. När det våras hos oss här på norra halvklotet ser vi alltså samtidigt rakt ut i Vintergatans mer ödsliga trakter.

Några konjunktioner

Den 3 april står månskäran nära den öppna stjärnhopen Hyaderna (i stjärnbilden Oxen) i väster. Jupiter och månen gör sällskap på himlen den 7 april.

Mars

Vid årets början kunde vi se Mars i söder före gryningen. Planeten var då inte särskilt iögonfallande, och när det gällde ljusstyrka vann Mars knappt över stjärnan Spica (som Mars stod ganska nära) i Jungfrun. Under april är det annorlunda: Mars står fortfarande nära Spica på himlen, men är nästan sex gånger ljusare än stjärnan. Se kartan till höger.

Planeten står i opposition (mitt emot solen på himlen) 8 april, men kommer jorden som närmast en knapp vecka senare (14 april). Att det blir så beror på att planeternas banor inte är cirklar, utan aningen elliptiska. Mars befinner sig som närmast ca 92 miljoner km ifrån oss.

Dess skenbara diameter är då drygt 15 bågsekunder, och det betyder att om man tar ett teleskop till hjälp ser man Mars som en skiva knappt hälften så stor som Jupiter på himlen. Just 14 april är detta år en måndag, så passa på att komma till oss i Oxie och se Mars i teleskop på måndagsvisningen för allmänheten denna kväll! Obs, endast vid molnfritt väder. Månen råkar stå nära Mars på himlen den 14 april, för övrigt.

Asteroider

Av våra stora asteroider i rymden mellan Mars och Jupiter står två bra till på himlen denna månad. Asteroiden Vesta, upptäckt 1807, står i opposition i Jungfrun den 13 april och beräknas då nå magnitud 5,8. Det är nätt och jämnt synlig för blotta ögat, om man står på en mörk plats och har mörkeranpassade ögon och god syn, men en liten kikare gör Vesta lättare att få syn på. Den 15 april passerar Vesta nära den ungefär lika ljusa stjärnan 84 i Jungfrun, och den 25 april mycket nära den ännu något ljusare stjärnan Omikron i Jungfrun.

Den största asteroiden i asteroidbältet, Ceres (upptäckt 1801) står i opposition den 15 april, också det i Jungfrun. Ceres är större än Vesta, men ligger längre bort och reflekterar en mindre andel solljus och blir därför 3 gånger ljussvagare (magnitud 7,0) än Vesta. För att se Ceres är en kikare nödvändig. Ordet asteroid betyder just "stjärnliknande" och för att vara säker på att man sett en asteroid kan man rita av det stjärnfält man ser asteroiden i och återvända någon kväll senare med kikaren -- den "stjärna" som flyttat sig är asteroiden. Kring den 10 april passerar Ceres ett par grader norr om stjärnan Tau i Jungfrun. Denna karta från Sky & Telescope hjälper en att hitta rätt.

Meteorsvärm

Meteorsvärmen Lyriderna når sin maximala aktivitet 22 april, och månen går upp så sent den natten att dess ljus i praktiken knappt stör den som vill spana efter meteorer. Svärmens aktivitet kan väntas uppgå till något tiotal meteorer per timme och dess namn kommer av att meteorerna ser ut att komma från en riktning mot Lyrans stjärnbild.

Morgonhimlen

I början på månaden går solen upp vid 06:30-tiden, medan den i slutet på månaden går upp närmare kl 05. Man får alltså vara morgonpigg om man i april vill se stjärnor innan solen går upp och dränker dem med sitt ljus. Vid 04-tiden ser man i sydöst stjärnbilderna Svanen, Örnen, Lyran och Herkules. Kring söder står planeterna Saturnus och Mars. I väster är Lejonet på väg ned. Se kartan ovan. Saturnus och månen står nära varandra på himlen i Vågens stjärnbild på morgonen den 17 april, i sydväst. Den ljusa Venus och den tunna månskäran står lågt i öster på morgonen den 26 april, strax innan soluppgången. Fri horisont och kikare hjälper en att avnjuta denna vy.

Anders Nyholm

Bilderna i detta stjärnhimmelstips bygger på planetarieprogrammet Stellarium.