Den 1 oktober var det igen dags för Observatoriets glada, nyfikna och intresserade barn att träffas. Rymdungarna först, Observatoriegänget därefter. Tema Raketuppskjutningar fortsatte också denna onsdag. Denna gång var det Sugrörsraketer, som stod på startbanan.

Träffen började, som vanligt, med att vi samlades i Lilla salen för att fika och småprata. Om mellannamn och lösa tänder. Om vad som händer med äpplebitar, om man pressar lite satsumassaft på en bit äpple och låter bli att pressa på en annan. Fungerar det som när man pressar citron över äpplen? Och vad händer med två äpplebitar, där den ena får satsumassaft pressad över sig och den andra biten blöts ner med citron- och limesaft? Och resultatet? Jo, de äpplebitar, som fick satsumassaft pressad över sig, förblev ljusa och fina, medan de som inte fick någonting respektiva citron- och limesaft, ändrade färg och blev bruna. Kul med spontata idéer och initiativ!

Så var det dags för Tema Raketuppskjutning. Vi gick först igenom vad och hur man skulle göra, och så bar det iväg till Stora salen. Sugrörsraketer går så till, att barnen började med att klippa av en bit snöre, som ska sträcka sig från ena långsidan till andra långsidan av Stora salen. Klistra fast snöret på ena sidan, trä på ett sugrör i den andra sidan och därefter klista fast även denna sida av snöret på väggen. Så blåste barnen upp vars en lång ballong, höll hårt om ballongen, så att luften stannade kvar och klistrade fast ballongen på sugröret. Därefter steg spänningen. Det var dags för uppskjutning. Vi räknade ner den klassiska startfrekvensen 10, 9, 8... På noll for så raketerna iväg. Heöa vägen till motsatta väggen. Stort jubbel utbröt bland raketteknikerna på rymsbas Tycho Brahe! Återigen en lyckad uppskjutning! Se hur det gick till i filmen om Rymdungarna.

Helt utmattade satte vi oss i de röda stolarna och tog oss en titt på en film, som visar hur det ser ut på Internationella Rymdstationen, ISS. Avslutade gjorde vi, som vanligt, men en Hand- och fotraket på gårdsplan framför huvudingången. Hej och tack till Rymdungarna! Hej och välkommen till Observatoriegänget.

Observatoriegänget var den här gången halverad, och det av högst legitima skäl. En var förkyld och en var på Swedbank stadion för att se match mellan MFF och Olympiakos. Grattis Malmö FF!

Glädjen och intresset hos de två närvarande, Elina och Jonatan, var lika stor som det hade varit hos Rymdungarna. Denna kväll hann vi både diskutera en klassisk kosmoligisk gåta, nämligen varför natthimlen är mörk. Denna gåta, kallas för Olbers paradox och namngiven efter den tyska läkaren och amatörastronomen Heinrich Wilhelm Olbers. Det blev en soännande och intressant diskussion, där barnen ändå tyckte att svaret var ganska så klart, nämlignen att stjärnljuset är för svagt för att kunna lysa upp himlen på natten.

På denna diskussion blev det, även för Obsgänget, tid för Tema Raketuppskjutning. Samma tillvägagångssätt, som Rymdungarna hade använt sig av, använde Obsgängets Elina och Jonatan sig av. Skillnaden var dock den, att all diskussion och allt prat skedde på engelska. Det bara blev så, Elina och Jonatan började, så även Astropedagogen gick över till detta internationella språk. Hur det gick med raketuppskjutningen för de äldre barnen, kan man se här!

Peter Hemborg